Vad är ett U-värde?
U-värdet, eller värmegenomgångskoefficienten, är ett mått på hur mycket värmeenergi som passerar genom en byggnadsdel per sekund, kvadratmeter och grads temperaturskillnad. Enheten skrivs W/m²K.
¨
Det enkla sättet att tänka på det är så här: ju lägre U-värde, desto mindre värme läcker ut och desto bättre isolerar konstruktionen.
Ett U-värde på 0,1 W/m²K är alltså bättre än ett på 0,3 W/m²K. Skillnaden kan verka liten i siffror men den syns tydligt på energiräkningen över tid.
Du stöter ibland också på begreppet R-värde, eller värmemotstånd. Det är enkelt förklarat det omvända av U-värdet:
- Högt R-värde = bra isolering
- Lågt U-värde = bra isolering
De två begreppen beskriver alltså samma sak från olika håll. I Sverige används U-värdet oftast i byggtekniska sammanhang och i Boverkets byggregler, medan R-värdet förekommer mer i produktbeskrivningar och tekniska datablad för isoleringsmaterial.
Vilka U-värden gäller för olika byggdelar?
Boverkets byggregler anger krav på U-värden för nya byggnader, men för äldre fastigheter är det ofta mer relevant att jämföra med rekommenderade riktvärden för energieffektivisering.
Här är ungefärliga riktmärken att ha i åtanke:
Tak och vindbjälklag
- Äldre hus utan åtgärd: ofta 0,3-0,5 W/m²K eller sämre
- Rekommenderat efter isolering: 0,08-0,12 W/m²K
Yttervägg
- Äldre hus utan åtgärd: ofta 0,3-0,5 W/m²K
- Rekommenderat efter isolering: 0,15-0,20 W/m²K
Fönster
- Äldre enkla fönster: 2,0 W/m²K eller sämre
- Moderna energifönster: 0,7-1,0 W/m²K
Vinden och taket är ofta den byggnadsdel där det finns mest att vinna, eftersom värme stiger uppåt och förlusterna därifrån kan vara betydande. Läs mer om hur vi arbetar med isolering av tak och vindsisolering.
Hur påverkar isolertjockleken U-värdet?
Det finns ett direkt samband mellan isolertjocklek och U-värde, men sambandet är inte linjärt. Det betyder att de första centimetrarna isolering ger störst effekt, och att varje ytterligare lager ger något mindre utdelning.
Ett praktiskt exempel för lösull på vindbjälklag:
- 10 cm lösull: U-värde ca 0,35 W/m²K
- 25 cm lösull: U-värde ca 0,15 W/m²K
- 50 cm lösull: U-värde ca 0,08 W/m²K
Det innebär att ett hus med 10 cm befintlig isolering på vinden har mycket mer att vinna på tilläggsisolering än ett hus som redan har 40 cm. Det är också anledningen till att vi alltid börjar med en genomgång av befintlig isolering innan vi rekommenderar en åtgärd. Läs mer om hur besparingen ser ut i praktiken i vår artikel om hur mycket du kan spara på att isolera vinden.
Varför räcker det inte med ett bra U-värde?
Ett lågt U-värde på isoleringen i sig är en bra start, men det berättar inte hela sanningen om byggnadens energiprestanda. Det finns två faktorer som ofta begränsar effekten i praktiken:
- Köldbryggor Köldbryggor uppstår där isoleringen bryts av ett material med sämre isolerförmåga, till exempel reglar, balkar eller andra konstruktionsdetaljer. Lösullsisolering hanterar köldbryggor bättre än skivor och mattor eftersom materialet fyller hela konstruktionen utan skarvar.
- Luftläckage Otätheter i klimatskalet kan i praktiken reducera effekten av isoleringen kraftigt. Varm luft som läcker ut tar med sig värme oberoende av hur bra U-värdet på väggen eller taket är. Det är därför tätning och en fungerande klimatskärm alltid bör ses som en del av helheten.
Önskar du prisuppgifter?
Vad siktar Lösulls System AB på i sina uppdrag runt Örebroområdet?
När vi utför lösullsisolering i Örebroregionen utgår vi alltid från byggnadens befintliga förutsättningar och vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt att uppnå.
För vindbjälklag siktar vi i normalfallet på ett U-värde runt 0,08-0,10 W/m²K, vilket motsvarar ungefär 45-50 cm cellulosabaserad lösull från ISO CELL. Det är en nivå som ger god energiprestanda och som i de flesta fall är genomförbar utan större ingrepp i konstruktionen.
Vi anpassar alltid rekommendationen efter byggnaden. En äldre fastighet från 1960-talet med 10 cm befintlig isolering har andra förutsättningar än ett hus från 1990-talet med 25 cm. Läs mer om hur vi arbetar på vår sida om lösullsisolering.
- U-värdet för en hel konstruktion beräknas utifrån alla ingående material, inte bara isoleringen
- Fukt i isoleringen försämrar U-värdet, vilket är ett skäl till att fuktsäkerhet och ventilation spelar roll
- Boverkets krav gäller nya byggnader. För befintliga fastigheter är riktvärdena vägledande, inte tvingande
- En energideklaration innehåller uppgifter om byggnadens energiprestanda och kan ge en bra utgångspunkt för att identifiera var åtgärder lönar sig mest
- Att förbättra U-värdet på vinden är ofta den åtgärd som ger bäst förhållande mellan kostnad och besparing
Vanliga frågor om U-värden och isolering
Vad är ett bra U-värde för ett tak eller vindbjälklag?
För ett vindbjälklag efter tilläggsisolering bör du sikta på 0,08-0,12 W/m²K. Det uppnås med cirka 45-50 cm lösull och ger god energiprestanda i svenska klimatförhållanden.
Kan jag räkna ut U-värdet själv?
Det är möjligt men kräver kännedom om alla ingående material och deras tjocklekar. I praktiken är det enklare att låta oss bedöma förutsättningarna på plats och ge ett konkret förslag. Kontakta oss så hjälper vi dig.
Spelar det någon roll vilket isoleringsmaterial jag väljer för U-värdet?
Olika material har olika lambda-värden, det vill säga värmeledningsförmåga, vilket påverkar hur tjockt lager som behövs för att nå ett visst U-värde. Cellulosabaserad lösull från ISO CELL har ett lambda-värde som gör den till ett effektivt val för vindbjälklag.
Vad händer om U-värdet är dåligt men huset ändå känns varmt?
Det kan bero på att uppvärmningssystemet kompenserar för värmeförlusterna, vilket kostar mer i energi. Ett dåligt U-värde syns inte alltid som drag eller kyla, men det syns på energiräkningen.
Utför ni bedömningar av U-värden i Örebroregionen?
Ja. Vi går igenom byggnadens förutsättningar och ger en rekommendation baserad på befintlig konstruktion och rimlig målnivå. Hör av dig så berättar vi mer.